Välj en sida

Från Fiskarna till Vattumannen

»Om Fiskarnas tidsålder handlade om andlighet och om tro så handlar Vattumannens om nyfikenhet, klarsyn och kunskap.«

För ungefär tjugo år sedan drömde jag (Lee) en väldigt spektakulär dröm. Jag var i någon form av skola för vuxna, typ en folkhögskola, det var på kvällen och jag gick ut från byggnaden ut på gården. Det var mörkt ute och alldeles stjärnklart.

Jag stod och funderade över livet och tittade upp mot den vackra himlen när en stjärnformation från höger lösgjorde sig och asaguden Tor kom åkandes i sin vagn, dragen av sina bockar, rakt ovanför mig. Han svängde sin hammare och även om det inte åskade kände jag kraften i hans framfart.  Efter att ha passerat mig försvann han ut till vänster.

Efter det lösgjorde sig två fiskar, även de från höger, som simmade över himlavalvet och försvann ut till vänster precis som Tor hade gjort. Därefter kom det ett rymdskepp, i en klassisk flygande-tefat-form. Det svävade också från höger över himmeln men stannade rakt ovanför mig. Både Tor, fiskarna och rymdskeppet var gjorda av stjärnor.

Min tolkning 
Det hela var mycket mäktigt och jag förstod redan i drömmen att jag blev visad olika skiften och perioder som varit gällande för oss här i norr.

Först hade vi asatron som symboliserades av Tor, sedan den kristna eran under fiskarnas tidsålder. Tekniskt sett så tillhör egentligen asagudarna också fiskarnas tidsålder, men vi kan vara lite generösa med tolkningen och tänka att det stod för tiden före, det vill säga vädurens tidsålder. Rymdskeppet blir sedan vattumannens tidsålder – som vi just nu har vandrat in i.

Ett långsamt skifte 
Varje tidsålder är på ungefär 2000 år och redan ett par hundra år innan ett skifte sker, så påbörjas processen. Här i Europa kunde vi se skiftet mellan Fiskarnas och Vattumannens tidsålder ta sin början på 1700-talet, med en rörelse som syftade till att frigöra sig från den okunskap som gjorde att kyrka och kungahus kunde ha absolut makt.   

Tankar släpptes fria, uppfinningar drev samhällen framåt och tanken var att det skulle komma en större del av populationen till gagn. Vilket det ju också har gjort, om vi jämför hur vi lever i dag i jämförelse hur man levde på medeltiden.

Sen blev det förstås inte ordning på allt som hade varit önskvärt, men om man tittar med ett perspektiv av astrologiska tidsåldrar, så hade det inte varit möjligt eftersom vi fortfarande var kvar i fiskarnas. Dessutom i en övergång då ytterligheter gärna visar sig.

Det gick helt enkelt inte att göra större förändringar än vad som gjordes, och kanske behövde vi se resultatet som vi nu står inför – för att verkligen hänga med i svängarna?

Jag vet
Om Fiskarnas tidsålder handlade om andlighet och om tro så handlar Vattumannens om nyfikenhet, klarsyn och kunskap. Vi går in i en tid då det inte längre handlar om andras upplevelser eller kanaliseringar – alltså vad andra säger åt oss att vi ska tro på, utan om det vi själva upplever.

Vi kommer att vilja grunda våra beslut och vår tro på vår egen inre värld, på det vi själva upplevt och som för oss vuxit till en sanning. Om fiskarna säger jag tror, så säger vattumannen jag vet.

Ett högre medvetande

Var kommer då rymdskeppet in i detta? För mig symboliserar det vårt växande medvetande, den klarsyn som kommer av att släppa taget om ärvda programmeringar och sätt att se på livet.

Vi har gått från att tro att jorden är platt och att vissa har rätt att äga såväl andra människor som deras åsikter. Makt över andra har varit viktigare än empati, vänlighet och omsorg. Samtidigt har fiskarnas energi hjälpt oss att öppna våra hjärtan och på så sätt förbereda oss för det vi nu har framför oss. Allt är som det ska ur ett högre perspektiv.

För att lyfta oss över det negativa med detta arv behöver vi kunskap. En klarsyn som bara kan komma av en inre utveckling. Med de nyfikna energierna från Vattumannen är det upp till var och en att klättra upp på våra inre berg för att se oss själva, livet och vad som pågår på lite avstånd.

Väl uppe på berget tror jag till exempel att det blir lätt att tänka sig att vi inte är ensamma i detta vårt universum. Andra världar och dimensioner blir mer självklara, rymdskeppen blir så att säga tydligare.

200 år framåt
Jag tycker själv att det är viktigt att se det här längre perspektivet, att Vattumannens tidsålder påbörjade sin transformation redan för trehundra år sedan. Det ger mig en förståelse för att det inte är en viss dag, ett speciellt datum som gör att vi förändras.

 Utan det betyder att med de förändrade energiernas hjälp har vi all möjlighet att dag för dag skapa en ny verklighet, och om två hundra år kommer verkligheten då att se helt annorlunda ut. Men morgondagen och veckan därefter behöver vi ta ansvar för nu – annars är det inte mycket som sker.

Visst är det spännande med dessa långsamma rörelserna, och att vi dag för dag är en del av dem!

Massa kärlek
Lee❤️
(Krönika Free nr 2/2021)